Ge mig sanning, tack

Måste ventilera mig lite. Ta på mig en långkjol, åka till första bästa varma ställe och stå i den varma skuggan under ett träd, äta en litchi innan jag springer runt så fort jag kan, ifrån alla känslor, funderingar och gnagande tankar som av säkerligen onödiga anledningar infinner sig. Vill till Afrika och möta fler med långkjol och sjal runt huvudet, vill fokusera på sånt som är definitivt och viktigt. Inte behöva inbilla mig saker, för där är allt som man tror, fast mycket mer. Inte alltid bättre såklart, väldigt ofta tvärtom, men på ett inspirerande sätt, och inspiration gör mig lycklig. Just nu är jag så oinspirerad man kan bli. Jag är trött, frusen och omotiverad och har matteprov på tisdag som jag kommer på underkänt på. Men bara jag tänker på livet i lite större perspektiv känns det bättre. Men inte lättare, inte alls. Det finns fortfarande snudd på svårighet att lita på människor omkring mig, och jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det. Så, jag behöver bara klartecken, och sen drar jag.