Vi stannade till ett par gånger, bland annat på burger king för lunch. Där fanns det wifi. Loggade in på facebook. Hade fått en vänförfrågan. Från honom. Joshua freaking Bell. Kunde inte andas. HAN LA TILL MIG?!??!!!!!! Detta HÄNDER inte!!!! Jag förstår inte!!! Jag vill höra honom spela igen. Och igen. Vill spela med honom men det vågar jag inte ens drömma om. Men HAN ville vara MIN vän. Kan inte släppa det! Pappa gav mig en high five, och ja, ungefär så känns det. Äntligen har jag åstadkommit något haha. Jag är vän med världens bästa violinist. Allt annat i världen är plötsligt oviktigt, jag vill stanna här.
Lite skakig och knäpp i huvudet satte jag mig bakom ratten och fortsatte köra. Vi kom till kanadensiska gränsen och allt blev så mycket lättare när vägskyltarna visade km/h istället för mph och temperaturerna var i celsius och inte farenheit. Det var lite svårt att hitta rätt men till slut kom vi fram till hotellet som låg i Niagara falls, där vi dumpade grejerna innan vi gick iväg på en promenad vid fallen. Fan vad coolt det är alltså. Så mycket vatten!! Och det roligaste av allt var att de spelade Free fallin i högtalarna. Jag skrattade. Sen åt vi middag på ett ställe med uteservering och liveband innan sängen kallade. Idag (måndag, det är morgon nu) ska vi åka båt nedanför fallen och gå i nån slags tunnel igenom eller nåt. Lär ju bli ganska fett!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar